Är det viktigaste i en artikel. För några terminer sedan sa en föreläsare i vetenskaplig utveckling att hon numera nästan alltid läser metoddelen i en artikel först för att värdera den. Förut hade hon börjat bakifrån på diskussions- eller konklusionsdelen. Jag är av åsikten att resultatdelen innehåller det man är ute efter. Slutsatserna är produkter av författarnas tankar utifrån resultatet och metoden är vägen till resultatet. Om man vill veta vilket lag som är bäst på fotboll kan man ju antingen läsa reglerna till sporten, studera laguppställningar och spelarnas meriter, titta på en massa matcher eller höra vad någon som är intresserad tycker. (Bakgrund, Metod, Resultat, Slutsatser.) Jag tror på att titta på vem som vinner matchen.
För några veckor sedan skrev jag att "I anticipate that the nature of the reviewed studies will be heterogeneous and demand a broad spectrum of interpreted outcomes." (Abstract till utbildningskongressen 22/3). Hittils så stöter jag dock nästan bara på kursutvärderingar och provresultat som outcomes i artiklar vilket är lite som att veta att integrationslaget spelar bra, men utan att gå in djupare på varför det kan vara så.
Det är ju det som är intressant, vad ska vi ha för laguppställning? Hur skulle jag själv utforma en studie för att bevisa för världen att ett bra utbildningsinitiativ faktiskt är bra? Nå, ett första steg skulle vara att jämföra mitt initiativ med hur det var tidigare eller en parallell kontroll grupp. I annat fall är det svårt att argumentera för att någon kvantitativ förändring skett i outcomes. Å andra sidan behöver det ju inte vara samma kurs som jämförs, det är ju pedagogiken som är intressant. Studenternas tidigare erfarenheter tror jag skulle kunna fungera mycket väl som referens (kontroll). Mitt favorit-outcome blir utifrån det här intervjuer där man frågar studenter om initiativet satte kursinnehållet i ett sammanhang som kändes relevant och hur motiverade de känt sig (i enlighet med mitt inlägg om hur jag uppfattar integration).
För några veckor sedan skrev jag att "I anticipate that the nature of the reviewed studies will be heterogeneous and demand a broad spectrum of interpreted outcomes." (Abstract till utbildningskongressen 22/3). Hittils så stöter jag dock nästan bara på kursutvärderingar och provresultat som outcomes i artiklar vilket är lite som att veta att integrationslaget spelar bra, men utan att gå in djupare på varför det kan vara så.
Det är ju det som är intressant, vad ska vi ha för laguppställning? Hur skulle jag själv utforma en studie för att bevisa för världen att ett bra utbildningsinitiativ faktiskt är bra? Nå, ett första steg skulle vara att jämföra mitt initiativ med hur det var tidigare eller en parallell kontroll grupp. I annat fall är det svårt att argumentera för att någon kvantitativ förändring skett i outcomes. Å andra sidan behöver det ju inte vara samma kurs som jämförs, det är ju pedagogiken som är intressant. Studenternas tidigare erfarenheter tror jag skulle kunna fungera mycket väl som referens (kontroll). Mitt favorit-outcome blir utifrån det här intervjuer där man frågar studenter om initiativet satte kursinnehållet i ett sammanhang som kändes relevant och hur motiverade de känt sig (i enlighet med mitt inlägg om hur jag uppfattar integration).
Jaaa! Bra funderingar och reflektioner! Outcomes-diskussionen som vi påbörjade igår är definitivt relevant! Som du märkte har jag och AnnaJo lite olika sätt att uttrycka oss och missförstår varandra ibland, hoppas våra missförstånd hjälpte dig att se de två olika aspekterna i outcomes - vad man finner som resultat av studien och HUR man finner detta. Hur relaterar VAD och HUR till din reflektion ovan?
SvaraRaderaMatti, jag håller inte alls med dig om att titta på vem som vinner matchen. Om det ena laget är dopat så säger matchresultatet ingenting. Först vill jag veta att de spelar på lika villkor, eller så lika villkor som det bara går, innan jag bestämmer mig för vilket lag som är bäst.. (Positivismen i mig talar..)
SvaraRadera