Jag har etablerat tre frågor att utgå från när jag läser en artikel ur den röda tidskriftssamlaren ("Stoff"): Vad är det för intervention som studeras? Innebar interventionen ökad integration? På vilket sätt eller hur mycket förändrades utbildningskvalitén?
Någonstans mellan fråga 2 och 3 så borde jag också avgöra om själva studien är väl genomförd.
Till artikeln. Universitetet i Utrecht bytte sitt traditionella curriculum för läkarprogrammet mot ett innovativt curriculum år 1999. Det innebar kliniska fall som illustrationer i basvetenskaplig undervisning, införande av en kurs i praktiska och kliniska färdigheter i början av det 3e året som introduktion till klinisk undervisning och införandet av ett övergångsår i slutet av utbildningen under vilket studenterna valde en placering som liknade "residency". Curriculum modellen H ersattes med Z. (Samma beskrivning fick jag av det alternativa PBL-curriculat på Charité, Berlin när det jämfördes med traditionella curricula.) Man tänker sig att studieåren är som lager på en tårta och de översta två lagren är klinisk undervisning i modellen H, medan man mer har tigerkakeliknande tårtbottnar i fallet Z där varje år innehåller mer och mer klinik, utan att basvetenskapen någonsin försvinner helt.
Nästa fråga: Innebar det ökad integration? Svaret är ja, även om jag inte vet var på integrationstrappan programmet befann sig innan 1999 så innebar reformen några steg upp. Om jag ska sätta en siffra så låter det som att de är uppe på steg 4 av 11, men om andra skulle hålla med om det är jag inte säker.
Sist om huruvida förändringen förbättrade kvaitén. Tja, författarna har tittat på tiden från examen till residency och finner att 48% av de svarande som gått innovativa programmet hade antagits inom 6 månader jämfört med 27% av de svarande som läst det traditionella programmet. Skillnaden var inte statistiskt signifikant! Och det var tyvärr få av de andra skillnaderna mellan grupperna. Dessutom var svarsfrekvenserna 40% resp. 34%.
Därför kan jag inte säga att studien ger något starkt stöd för att utbildningsvalitén till följd av införandet av det nya, mer integrerade, curriculat har ökat. Detta skulle också kräva bevis för kopplingen mellan utbildningskvalité och att examinerade studenter vet vilken specialisering de vill välja.
Eventuellt kan resultatet som säger att fler studenter som läst det nya programmet blev antagna till den residency de sökte först eller blev rekryterade kunna tyda på att arbetsgivare märkt en positiv förändring i studenternas kompetens. Den skillnaden var glädjande nog statistiskt signifikant (p=0,03).
Sammanfattningsvis är det en intressant artikel med intressanta fynd, kanske främst av nyttan med en övergångsperiod i slutet av en utbildning. Det är också bra att den är gjord efter att studenterna gått genom hela utbildningen, dock så känns resultaten och även curriculumreformen som ganska svävande.
Någonstans mellan fråga 2 och 3 så borde jag också avgöra om själva studien är väl genomförd.
Till artikeln. Universitetet i Utrecht bytte sitt traditionella curriculum för läkarprogrammet mot ett innovativt curriculum år 1999. Det innebar kliniska fall som illustrationer i basvetenskaplig undervisning, införande av en kurs i praktiska och kliniska färdigheter i början av det 3e året som introduktion till klinisk undervisning och införandet av ett övergångsår i slutet av utbildningen under vilket studenterna valde en placering som liknade "residency". Curriculum modellen H ersattes med Z. (Samma beskrivning fick jag av det alternativa PBL-curriculat på Charité, Berlin när det jämfördes med traditionella curricula.) Man tänker sig att studieåren är som lager på en tårta och de översta två lagren är klinisk undervisning i modellen H, medan man mer har tigerkakeliknande tårtbottnar i fallet Z där varje år innehåller mer och mer klinik, utan att basvetenskapen någonsin försvinner helt.
Nästa fråga: Innebar det ökad integration? Svaret är ja, även om jag inte vet var på integrationstrappan programmet befann sig innan 1999 så innebar reformen några steg upp. Om jag ska sätta en siffra så låter det som att de är uppe på steg 4 av 11, men om andra skulle hålla med om det är jag inte säker.
Sist om huruvida förändringen förbättrade kvaitén. Tja, författarna har tittat på tiden från examen till residency och finner att 48% av de svarande som gått innovativa programmet hade antagits inom 6 månader jämfört med 27% av de svarande som läst det traditionella programmet. Skillnaden var inte statistiskt signifikant! Och det var tyvärr få av de andra skillnaderna mellan grupperna. Dessutom var svarsfrekvenserna 40% resp. 34%.
Därför kan jag inte säga att studien ger något starkt stöd för att utbildningsvalitén till följd av införandet av det nya, mer integrerade, curriculat har ökat. Detta skulle också kräva bevis för kopplingen mellan utbildningskvalité och att examinerade studenter vet vilken specialisering de vill välja.
Eventuellt kan resultatet som säger att fler studenter som läst det nya programmet blev antagna till den residency de sökte först eller blev rekryterade kunna tyda på att arbetsgivare märkt en positiv förändring i studenternas kompetens. Den skillnaden var glädjande nog statistiskt signifikant (p=0,03).
Sammanfattningsvis är det en intressant artikel med intressanta fynd, kanske främst av nyttan med en övergångsperiod i slutet av en utbildning. Det är också bra att den är gjord efter att studenterna gått genom hela utbildningen, dock så känns resultaten och även curriculumreformen som ganska svävande.
Hej! Det går framåt! Några funderingar och frågor:
SvaraRaderaHur skulle du kort säga att man i artikeln hanterar frågan om integration. Alltså vad ÄR integration enligt dem - om du jämför med alla de olika aspekterna i mitt utkast och som också finns på postern utanför ditt rum?
Vad innebär kvalitet i den här artikeln? Förstår jag det rätt om det handlar om att kvalitet = kan mätas genom att presumtiva arbetsgivare vill ha studenterna i sina residency programs?
Jag håller med om din bedömning att resultaten är svävande!