Jag har gått igenom en enkät bland lärare och studenter på läkarprogrammet som delades ut efter ett integrerande seminarium, i samband med integrerad deltentamen, i vilket begreppskartor användes. Varje svarande fick prioritera vilket påstående som stämde bäst överens med deras syn på integration bland de följande:
1. Integration innebär att man försöker se allting som ett sammanhängande system.
2. Integration innebär att man använder något som utgångspunkt för att hänga upp annan kunskap på.
3. Integration innebär att man kan resonera om kunskapen och tillämpa den när man förklararför någon.
4. Integration innebär att man kan se tillämpningen av kunskap till (den kliniska) verkligheten, sp att kunskapen blir meningsfull.
5. Integration innebär att lärare samarbetar kring undervisningen.
Av dessa fem påståenden fick det första flest topprioriteringar. Påstående 3 och 4 prioriterades medelhögt av de svarande (3,1 och 3,3 på en skala från 1 till 5 där 5 är högst prioriterat). Lägst placerade sig påståendena 5 och 2 med 2,4 resp 2,1 poäng.
Ett annat viktigt resultat är att alla enskilda påståenden prioriterades på nästan alla platser i ordningen. Det fanns alltså en stor spännvidd mellan olika svaren.
Jag har valt att även granska fritextsvar på frågan "Hur relaterar erfarenheten av att ha gjort en begrepppskarta/begreppskartor till din förståelse av vad det innebär att integrera kunskap?".
Av de svar där en hållning presenteras är 3 negativa och 9 positiva till begreppskartans relation till integration. Det mest återkommande temat är att begreppskartan skapar en helhetsbild och sätter kunskaper i sitt sammanhang, även om en svarande tycker att överblicken är svår att åstadkomma. En svarande ansåg dessutom att begreppskartan bidrog med nya perspektiv. Två svarande lyfter också hur begreppskartan befinner sig på en högre absstraktionsnivå jämfört med deras tidigare studier, de är dock inte överens om huruvida detta är bra, den ena tycker att man förenklar för mycket medan den andra skriver att det bidrar till den grundläggande förståelsen. Den sista aspekten är att begreppskartan som metod upplevdes som otillräcklig för att integrera kunskap om frågan som kartan ska besvara inte begär ett integrerat svar.
Slutsatsen blir ändå att integration fortsätter vara ett svårdefinierat begrepp. Nu går jag hem! =)
Superintressant! Först och främst så är jag oerhört glad att det visade sig vara en spännvidd i hur man prioriterade. Det visar att de fem sätten att beskriva integration som jag och Anna hittade från vår tidigare undersökning har viss ekologisk validitet, dvs är meningsfulla och begripliga för de som fyllde i enkäten. Dessutom är det intressant att det verkar finnas en förståelse för att det är en högre abstraktionsnivå (hur var detta uttryckt, jag antar att de inte skrev exakt 'högre abstraktionsnivå?). Jag förstår att en del tyckte det var svårt med frågan. Jag skrev i hörnet på varje frågeformulär vilken grupp de tillhörde, då jag misstänkte att valet av fråga skulle kunna påverka hur väl det fungerade. Frågorna var olika komplexa och det säger något om vikten att ta ställning till vilken fråga man använder, men också om man ska utgå från frågor, eller helt enkelt ge på förhand bestämda begrepp till studenterna.
SvaraRaderaTänkte göra den här som en poster på utbildningskongressen - värt att sprida, eller hur!
Klara
("Bra. man får tänka över begreppen och minska ner dem ger grundläggande förståelse." och "Ganska väl. Dock tycker jag att det blir en överdriven förenkling av ett komplicerat system.")
SvaraRaderaHur ser det ut med att skriva sådant här på internet? De svarande skulle kanske känna igen sina gruppkompisars svar.